Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
liten biljett och hennes mor hade — utan att
själf yttra någon önskan hvarken för eller
emot — genast afsändt den. Doktor Hellwer
hade svarat i telefon, att Ebba gärna ville
komma, och ifall Carters önskade det, skulle
äfven han gärna komma och se, hur det stod
til! med den lilla sjuklingen.
— Jag skulle hälsa från tant Mary... Ebba
Stjerne tog plats i stolen, som fru Alexandra
själf sköt fram åt henne. Det var ovisst till
hvem hon hufvudsakligen riktade hälsningen,
för hvilken blott Eva kom sig för att tacka.
Elof Hellwer sade inte något; — med nedslagna
ögon och ett litet nervöst uttryck kring munnen
drog han de grå handskarna af sig. Han visste
inte, om han egentligen ansågs komma endast
i egenskap af vänligt intresserad läkare.
— Hur är det med Mary själf? frågade
Thomas plötsligt med en viss ansträngning.
Han ägde visserligen stor världsvana och
mycken medfödd och inlärd säkerhet, men
systerns isigt oförsonliga hållning under alla
dessa år gjorde det inte lätt för honom att
okonstladt tala om henne inför alla dessa, som
så väl kände till förhållandet syskonen emellan.
Eva berättade oss, när hon sist kom hem ifrån
er, att hon åter haft känning af sitt onda.
— Hon tålde inte draget i teatern härom
dagen, svarade Hellwer. Och jag fruktar, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
