Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
95
Alexandra med sina barn — hur djup
förödmjukelsen än syntes henne — känt sig
tvungen att taga sin tillflykt till sitt gamla hem,
där hon, medan Karl å sin sida, i afvaktan på
bättre tider, hämtade bistånd, vård och krafter
hos sina släktingar — tills vidare lefde på sin
fars bekostnad. Hans hjälp fick hon villigt:
ännu alltjämt var hon, upptäckte hon snart,
den mest älskade af hans döttrar och barnen
voro ju hans barnbarn — men hennes man
ville han, lika litet som förr, acceptera — knappt
ens höra talas om. Först när gubben Orth,
ett par månader efter dotterns återkomst,
tillfälligtvis kommit underfund med hur sakerna
utvecklat sig mellan Xandra och den enträgne
Carter, blef han uppskrämd och sökte i sin
hjälplöshet och fruktan för »en ny skandal»
närma sig den ännu intet ondt anande
svärsonen.
Det var för sent. Alexandra hade, om än i
sitt inre söndersliten af stridiga känslor och
plågad af samvetskval, redan fattat sitt beslut
och gifvit Thomas Carter sitt ord. Faderns
inblandning påskyndade blott katastrofen och
framkallade något tidigare än eljest skett den
definitiva brytningen med Karl Skytte och hans
släkt.
Älskade Alexandra Thomas Carter, när hon
söndersliten och förtviflad, inte helt ung längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
