Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
bli skumma, hennes praktfulla hår gråna, men
hennes varma, stolta och ofta misskända hjärta
... Hennes hjärta af purt guld... Hennes
hjärta, som var hans...
Han blef helt lyrisk, där han stod och såg
ned på Alexandra i den sidenskimrande
aftonkappan med den klädsamma lilla spetsslöjan
öfver håret och pannan. Han blef lyrisk och
varm om hjärtat utan någon äfkylande
misstanke om att denna stämning understöddes
af en omedveten lust att stärka sin känsla för
henne, som han i sina tankar förhärligade. Och
medan han berusade sig i denna stämning,
som han ville fasthålla, i hennes skönhet, som
han i detta ögonblick så högt beundrade, drog
han sakta med en öm tryckning hustruns arm in
under sin.
— Jag går och tänker på Eva, sade
Alexandra lågt. Hon förnam instinktivt den plötsliga
sympati, som i detta ögonblick så varmt
strömmade emot henne från honom, och som ett slags
svar uttalade hon ovillkorligt sin egen innersta
tanke.
— På Eva?... sade han. Han hade förstås
tänkt, att hon gick där och tänkte på honom.
— Hon har fäst sig vid Hardenfeldt, sade
modern i samma förtroliga ton. Du vet, att
jag ofta fruktat det, nu v e t jag det.
— Hvem fäster en flicka sig inte vid i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
