Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
lasarettet i Berlin och Röda Korset och de små
barnen och de sjuka och den äfventyrliga
själfständiga karriären på Balkan. Nej, Ebba —
afbryt mig nu inte! Allt det där vet jag, som
sagdt, men...
Han böjde sig ännu längre fram och lade
sin hand ofvanpå hennes.
— Låt oss nu för omväxlings skull tala ett
par ord om brukspatronen och riddaren Johan
Wolff, sade han. Eller tycker du inte det är
hög tid att vi också börja sysselsätta oss litet
med honom?
Ebba sade långsamt: »Hög tid!»... För
min del tänker jag nästan jämt på honom.
Han rynkade ögonbrynen — åter litet
perplex — och såg forskande på henne.
— Det tviflar jag naturligtvis inte på, sade
han mera dröjande, inte fullt så kapprak. Och
hvad mera är: jag gör nästan detsamma nu
på sista tiden.
Ebba sade lågt med en viss ansträngning
och utan att vilja se på honom:
— Han är för god... mycket för god för
att vi skola sitta här och tala om honom.
— Vi kunna ju börja med att berömma
honom. Att kalla honom brukspatron och
riddare är väl inte straffbart?
...Herre Gud, Ebba! — Hon satt
tillbakalutad i stolen med händerna i kors framför sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
