Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
— Du har tänkt dig in i saken: »dubbelt
bunden», det är just hvad han är!
— Fredrik ha inte det minsta emot, att jag
far, om det roar mig — och naturligtvis
roar det mig... Då ingen af oss andra kunde,
så ... Det vill säga: Johan kunde nog, men
han vill ju inte.
— Du får ursäkta mig, Agnes, men om
du tror, att Fredrik kan bedöma något så
in-veckladt som det här!... Jag sätter mycket
värde på honom, det vet du, men...
— Man kan inte bedöma en karl, utan man
är gift med honom, afbröt Agnes hastigt.
— Bevare oss väl! sade Ebba med låtsad
fasa. Hur söndersliten och upptagen af sig
själf hon än var, kunde hon omöjligt motstå
lusten att munhuggas en liten smula. Ett
sådant hasardspel äktenskapet ändå måtte vara —
som folk sade förr i världen ...
Agnes bara skrattade och reste sig upp.
Hon tog ett par afkammade, glänsande ljusa
hårstrån från sin sköldpaddskam och höll dem
kritiskt som en tunn slöja mellan de skära
fingrarna, emot solen.
— Ja, sade Ebba från sängen. Jag tycker
också, att blondt hår är vackrare än svart.
När ämnar du komma igen från Heidelberg?
— Tids nog för att kunna möta Fredrik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
