Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
trädgården under den täta hängalmen och bad,
utan att resa sig, med en blott handrörelse
Ebba taga plats i den andra af de två hvilstolar,
som fingo plats i skuggan af trädet. Där fanns
något i hennes röst, nästan bedjande, när hon
frågade, om inte Ebba hade tid att hvila sig en
stund och sitta och prata litet, något som gjorde
det svårt att säga nej, ehuru den unga flickan
egentligen inte hade mycken lust — ja, nästan
fruktade att tala med henne just nu. Hon satte
sig alltså, i det hon flyktigt omnämnde brefvet
till Eva, »hemifrån», som hon sväfvande sade,
såsom orsaken till sin visit, men gjorde inte min
af att framlämna det. Det blef liggande där det
låg i hennes lilla sidenpåse, som hon alltjämt
höll i handen.
Alexandra hade suttit och läst i en
nyutkommen svensk bok — ett memoarverk, som
mycket lät tala om sig — och hon höll den
ännu uppslagen i knät. Utan minsta anledning
började hon genast tala med Ebba därom —
liksom om hon suttit och tänkt på något
särskildt i den och, ensam som hon var, längtat
efter att få meddela sig med någon.
— Hvad man ändå litet känner
människor! sade hon. Jag minns, att jag under
min skoltid i Stockholm ofta, mycket ofta till
och med, hörde talas om det här fruntimret —
hon såg ned i boken — af en person, som känt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
