Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
Ebba hade ju inte själf hört hvad Agnes
sagt till Mary Hellwer den dagen hon i
vredesmod gått ifrån dem efter gumman
Wacker-dorns visit, men just i morse — sedan Agnes
vid Thomas Carters sida för sista gången leende
nickat farväl till dem från automobilen — hade
tant Mary litet betänkligt undrat, hvarifrån
Agnes egentligen hade sina åsikter angående
kärlek, och inte kunnat låta bli att berätta
systern, hur hon häromdagen förvånat henne.
»Och hon, som har gift sig så förnuftigt och
ser så belåten ut — att höra henne resonera
på det viset!»...
Men nu tyckte Ebba, att hon kände igen
precis samma uppfattning i Alexandras ord, och
undrade öfver huru de två — hon och Agnes
— som voro hvarandra så olika, och som tycktes
ha så helt olika erfarenhet af lifvet — hur
de båda kunnat säga nästan detsamma och
i en så viktig fråga kommit till nästan samma
resultat.
Det var emellertid blott ett kort ögonblick,
nästan omedvetet, hon tänkte på sin syster.
I det nästa återvände hon till själfva det allt
absorberande ämnet, som ju äfven hon på
sitt vis — just nu — dag och natt grubblade
öfver:
— Men kan man då inte misstaga sig?
mumlade hon litet försagdt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
