Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
— Jo, sade Ebba dröjande. Jag vet... jag
tror, att ibland...
Alexandra teg. Hon sökte åter af all makt
behärska sig, men Ebba såg, hur tårarna
långsamt en .efter en, sipprade fram under de
nedslagna ögonlocken.
»Hvad hon måtte lida, stackare,» tänkte
hon, »när hon till den grad kan blottställa sig!
... Och det inför en af oss»...
— Har du brefvet? mumlade Alexandra
lågt med alltjämt nedslagna ögon. Jag menar:
har du din mors bref?
— Ja, sade Ebba tveksamt. Jag tog det
med mig för Evas skull, ifall... ifall...
— Kan jag få se det?
— Jag tror inte, moster Xandra, att mor...
att mor hade tänkt sig...
— Låt mig få se det, sade Alexandra nästan
befallande. Hon sträckte redan handen ut efter
brefvet.
Ebba såg hennes bleka ansikte tätt intill
sitt eget och mötte hennes blick. Hon tordes
inte längre göra någon invändning — det kunde
liksom inte komma i fråga längre. Utan ett
ord räckte hon henne brefvet och reste sig
upp i detsamma.
— Jag går och ser efter Eva, mumlade
hon lågt. Men hon blef dock stående där hon
stod utan att kunna slita sig därifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
