Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
— Jag också, sade han bara. Han höll
dörren öppen för henne, och med nedslagna
ögon gick hon in i den lilla tomma salongen.
När han låste den efter henne, sade han hastigt,
inte fullt så tvärsäkert som han förut uppträdt:
— Fick ni inte mitt bref i morse?
— Jo, sade Ebba kort. Hon kände, att
hon darrade, och tordes inte säga många ord
åt gången.
Han frågade inte mera. Det såg nästan
ut, som om han tyckte, att nu vore det
hennes sak att tala — att svara honom.
Men Ebba kände sig djupt sårad och
irriterad öfver att han ville börja det allvarliga
samtalet, hon ända sedan i morse förberedt sig
på, på det viset.
— Hvarför smyger ni er in på mig så
här, började hon nervöst uppbragt... Hur kan
ni tro, att jag hux flux kan vara i stånd...
kan inlåta mig på... kan bestämma, om
jag...
— »Älskar», sade han och smålog. Nej,
jag vet ju, att det är ett ord, som du aldrig
ämnar säga.
Men detta småleende och denna
häntydning retade Ebba till ännu ytterligare motstånd.
— Nej, jag är inte säker på det, sade hon
kyligt, med stor fasthet. Jag är inte säker på
mig själf och jag är inte säker på... hon tve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
