Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
en magistra vitæ. Ty frågan om mensklighetens mål är
lika med den om hvarje menniskas mål. Finge man
nemligen reda på detta allmänna ändamål, så skulle
tillämpningen deraf på den enskilde blifva lätt: "de te fabula narratur."
Man skulle studera historien med det intresse som ingifves
genom den bekanta regeln: ’’homo sum; nihil humani a me
alienum puto." — Huruvida en sådan historia i historien
finnes, är ej problematiskt, så vida man ej vill antaga att
menniskoslägtets öden äro en följd af nyck eller blind
nödvändighet. — Men en svår fråga är detta att försöka sig
på; man kunde säga att försöket till dess besvarande vore
en förmätenhet. Dock om jag, qvantum in me est, vågar
ett sådant försök, så är det ej förmätenhet, ty det är blott
min skyldighet, och denna är aldrig förmätenhet. Jag har
dessutom alltid, om jag ej fullt*lyckas, den ursäkten:
lau-danda est voluntas.
Det finnes många slags historier: den politiska,
kyrkohistorien, lärdomens, vetenskapernas, handelns, slutligen
tänkesättens och sedernas. Alla dessa historier behandla blott
portioner af det stora ämnet, och de hafva ofta blifvit
behandlade hvar för sig, utan inre sammanhang. I den
politiska historien ha vi att göra med regenterna, de maktegande,
deras strider o. s. v., antingen med hvarandra (stat med
stat), eller inbördes, med folket; krig och förhandlingar
utgöra således hufvudstyckena i denna historia. — Kommer
så kyrkohistorien, som med den förra har många
beröringspunkter, helst kyrkan oftast velat ställa sig öfver, och
således kommit i kollision med den verldsliga makten. Den
är dock på det hela en presthistoria, liksom den politiska
en adelshistoria. — Då handeln hör det tredje ståndet till,
så finner man af dess historia, att detta stånd, som nu
intagit så stor bredd, att på dess rörelser Europas ställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>