- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
3

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3

beror, fordom af de maktegande köpt sig rätt att existera.
Handeln ansågs, att börja med, såsom ett kätteri, ett
kosmopolitiskt kätteri, och handelsmännen såsom en kosmopolitisk
sekt, och de behandlades på samma sätt som i sednare tider
Judarne: de måste köpa sig rätt till skydd af staten.
Afgifter och tull voro blott ett köpslut med staten; man gaf
någonting ifrån sig för att undgå att blifva plundrad. Men
om detta stånd, sålunda fattadt och beskaffadt, var
främmande för staten, så inträdde sedermera ett omvändt
förhållande, då styrelserna insågo att penningen var nyttig och
af stor makt; man började nu qvarhålla penningarne i
landet, enligt den grundsats, att man blott skulle sälja, men
ej köpa: en rå och barbarisk princip, som upphäfver
begreppet handel; ty penningen står ej att få utan varor. —
Ett residuum återstod alltid i historien, sedan hvar och en
af dessa delar blifvit instoppad i sin låda af det historiska
fackverket, och detta residuum var den stora massan af
menniskor som af de maktegande regerades och
handtera-des. För denna massa fann man intet annat fack än
allmänna reflexioner bakuti historien, ett slags appendix, ett
kuriosum, anekdotvis berättadt. — Men äfven när man
slutligen indelat historien i allmän och speciell, har dock den
förra vanligen utgjort blott ett aggregat, så att man,
kapitel efter kapitel, afhandlat det ena facket efter det andra,
tills man ändtligen i det sista kapitlet handlat om seder och
bruk, de rebus variis et nonnullis aliis. Men skall historien
vara ett konstverk, så får den ej behandlas som ett
aggregat, utan såsom en till mångfald sig utvecklande enhet; och
just emedan en sådan finnes, har den brutit sig ut och
sönderkrossat det aggregatlika fackverket. — Hvad först den
politiska historien angår, är tydligt att, så vida någon makt
ligger hos alla — åtminstone den, att samtycka till la-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free