Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
lan sig; tills muren nedbrytes, och kämparne på de
störtade vallarne sedan de en tid nedergjort hvarandra,
möjligen igenkänna hvarandra för bröder. — I de gamla språken
betyda främling och fiende detsamma; familjen var först
liktydig med verlden, sedan uppkom en förening af flera
familjer, hvilka slöto sig tillsammans: hvad som befanns
der-utom var fiende, utan rättigheter. Så länge dylika
barri-erer finnas, är tydligt att någon insigt om menskligheten
såsom ett helt ej kan ega rum; och endast i samma mån
de så försvagades — ty upphäfna äro de beklagligen icke —
att de ej skymde utsigten af ett sådant helt, kunde idéen
om en mensklighetens historia uppkomma. Det var först
genom reformationskrigen, hvilka åt kättare beredde
menskliga rättigheter, och för det andra genom den
verldsgemen-skap, hvilken Indiernas upptäckt åstadkom, som en sådan
historia kunde uppstå. Men ej förr än i 18:de seklet
upptäcktes denna vetenskap, och kallades då af sin upphofsman,
Yico, för den nya vetenskapen.
Italienaren Giovanni Battista Yico (död 1744) utgaf
Grunddrag till en ny vetenskap angående nationernas
gemensamma natur (Principj di una scienza nuova dintorno
alla commune natura delle nazioni). Detta är ett verk af
en högst djupsinnig tänkare, och karakteristiskt för
Italienarne och deras vetenskapliga intresse. I Italien har det
allmänna vetenskapliga intresset aldrig funnits så som i det
öfriga Europa, lika litet som bokmakeriet; men deremot
hafva der alltid funnits män, som, lifvade af nit för saken,
i sin enslighet anställt de djupsinnigaste betraktelser, och
den Italienska litteraturen, särdeles den äldre, är i detta
afseende en guldgrufva. Det gifves intet i reformationen, som
ej redan på förhand af dessa vetenskapsmän är antydt; men
hierarkien har såsom en blytyngd hvilat på folket och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
