- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
20

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20

sinnlig sanning, vore blott ett ur chaos sig utvecklande
aggregat. Hvad som återstode såsom önskvärdt, vore, att
bringa detta chaos till den grad af klarhet i de menskliga
begreppen, — genom att försinnliga deras innehåll och ej låta
förnuftet utsväfva i andra rymder, än dem, som med detta
sinnliga stode i något sammanhang, — att ett system af
menskligt vetande derigenom kunde uppkomma, hvilket, om
det ock ej vore så smickrande för den menskliga stoltheten,
då det ej omfattade mer än den sinnliga verlden, dock skulle
bestå blott af enkla och klara satser. — Detta afskakande
af fördomar, för att komma till en sådan enkelhet, vore den
progrès för historien, som upplysningens framsteg förde
med sig. Historien vore således blott ett aggregat af
till-fölliga händelser, hvaraf likväl menniskorna, nemligen de
klokare, lärt sig det rätta exakta, och vidare äfven tolerans,
emedan menniskan nu en gång för alla är så full af
brister och misstag, att man med henne måste hafva
misskund; utom likväl med sjelfva intoleransen, med den
intoleranta kyrkan, i afseende på hvilken Voltaire gjort vigtiga
tjenster genom de sår han gifvit densamma.

En Gud hade Voltaire visserligen antagit, förläggande
honom i yttersta ändan af verlden såsom ett okändt något,
som blott satte det hela i gång. Men i detta afseende gingo
dock hans efterföljare längre och antogo, att rörelseförmågan
väl också från början kunde finnas hos atomerna sjelfva.
Dessa utgjorde det kroppsliga chaos, hvarur allt så
småningom utvecklat sig. Det andliga chaos var desso likt: ett
fullkomligt barbari, tills det menskliga förnuftet kunde deruti
bringa någon ordning.

Frågan blef nu, huru långt detta förnuft hittills £ått,
eller hvad som vore att anse såsom resultatet af mensklig
bildning. För besvarandet af denna fråga lades den nämnda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free