Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
FJERDE FÖRELÅSNINGEN.
Under det att hvarken den impuls som Rousseau gifvit,
ej heller Montesquieu^ stora arbete kunde i Frankrike verka
någon förändring i de allmänna och vetenskapliga intressena;
under det att det mathematiska och mekaniska
förklaringssättet i filosofien alltmera utbreddes genom Condillàc och
gjorde sig gällande såsom ett verktyg för revolutionen: så
uppsköts nästan ända till våra dagar den tidpunkt, då dessa
inre facta, med hvilka Skottarne voro sysselsatta, flyttades
öfver till det Franska tänkesättet och der erkändes. Ty hela
revolutionen inom filosofien i Frankrike består dock ej i
annat än detta. Det var Royer Collàrd som gjorde
uppmärksam på, att man ej får i filosofien blott gå ut från det
resultat, hvartill man vill komma, utan öppna ögonen och se
att i menniskans medvetande finnas vissa "faits de conscience",
hvilka ej ur egoismen kunna förklaras. — Den berömde
Franske filosofen Victor Cousin står ej på annan ståndpunkt.
Fransmännen ha skrutit, att de sjelfve upptäckt detta. De
ha dervid stoppat egoismen i den ena lådan och sympathien
i den andra; och detta låd verk har man kallat eklekticism.
"Man skall ej vara rasande", menar denna åsigt, "och blott
se på det ena slags motiverna, utan på båda, och båda
slagen skola stå bredvid hvarandra och bestämma menniskan
tillika." Huru detta går, det får man se.
Då vi talte om Vico, sade vi, att de fleste upptäckare
äro anticipatörer. Detta kommer deraf, att rnan ej kan se
san-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
