Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Mindre djupsinnigt, mera på ytan, ehuru ej mindre
intressant, yttrade sig den naturåsigt, som hos Rousseau blott
varit ett skri af smärta, hos andra Tyskar, hvilken nation i
allmänhet har stor frändskap med naturen, mycken innerlighet,
och derföre i det yttre känner och anar det inre. — Detta
uttalade sig æsthetiskt hos Goethe, som visar att sammanhanget
emellan naturen och menniskan ej är tillfälligt; enligt honom
är det ett inre lif, som genomgår allting, och hvaraf
menniskan sjelf blott utgör ett moment. Genom denna åsigt
blir emellertid Goethe frånvänd den progressiva sidan hos
menniskan, och han har derföre en vedervilja för det
svärmeri som drefs med menniskans perfektibililet, och
betraktar henne kanske alltför mycket såsom blott ett andligt
naturväsende, som väl gör sina revolutioner, men dervid för
alltid stannar inom vissa gränsor. — Denne skald har gjort
en stor upptäckt inom botaniken, nemligen "die
Metamor-phose der Pflanzen", och denna har han användt äfven på
djuren; men skråanden hos de lärde ville ej erkänna honom;
hvilket ock gäller om hans Farbenlehre, hvilken de ännu ej
vilja erkänna, ehuru den alltmera tränger sig på dem. —
Han var naturfilosof, ehuru ej genom spekulation, utan genom
sitt snille.
En helt poetisk naturfilosof är Herder, som användt
denna lefvande naturåsigt på menniskans historia. Vi ha
talat om sinne såsom utmärkande denna period, och detta har
ingen bättre representant än Herder. Han är i alla sina
mångsidiga arbeten en æsthetisk författare i egentlig mening:
man kan ej på någon bättre använda detta uttryck. Hos honom
råder en obegränsad receptivitet för naturen, men denna
öfvergår hvarken till forskningens klarhet, eller till poetisk
produktivitet, utan sväfvar midt emellan båda såsom en aning.
Hvad Goethe under Sturm- und Drang-perioden gjorde prak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
