- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
43

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

43

kunskapen först genom en fullständigare undersökning
uppkommer. Det bästa preliminära vetandet är att se, huru
hvarje fråga förut blifvit behandlad, och en sådan method är
synnerligen här på sitt ställe, der fråga är om sjelfva
historiens idé.

I den period, hvilken vi sist betraktat, hafva vi sett
begreppet om mensklighetens mål närmare bestämmas såsom
ett fullt rättsenligt samhälle, hvilket mål, enligt Kants åsigt,
skulle vara det högsta. Det må nu härmed så förhålla sig,
att denna åsigt är inskränkt, liksom den ock är underkastad
olika tydningar; så t. ex. har man sett theologerna förlägga
detta samhälle i himmelen, och sens commun kan ej gifva
dem orätt. Men å andra sidan, om utsigten till detta eviga
samhälle, i hvilket menniskan såsom odödlig är medborgare,
skall trösta henne öfver de skenbara orättvisor, som i det
timliga samhället ega rum, så kan detta alltid blott under
den förutsättning blifva händelsen, att dessa orättvisor, om
de ock såsom ett nödvändigt ondt måste ega rum, dock ej
skola finnas mer än oundvikligt är; d. v. s. att denna idé
om ett himmelrike ej må göra menniskan nöjd med alla
orättvisor; ty den skulle motverka sitt ändamål, om den
så uttydes, som om himmelen ej har något att göra
med jordens orättvisor. Detta himmelrike och läran derom
nyttjas då till hierarkiska ändamål, och om menniskorna
uppresa sig deremot, är det fara värdt, att de med missbruket
bortkasta äfven bruket, eller tro att hela denna lära är blott
en dikt för att insöfva dem, tillståndet här på jorden må
vara aldrig så dåligt. För ett sådant missförstånd, att man
för missbruket af idéen om det eviga samhället skulle
förkasta det helt och hållet, vore den åsigt mest utsatt, som
är främmande för kärnan i den menskliga varelsen, nemligen
förnuft och frihet. Nu hafva vi funnit, att denna idé bit-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free