- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
44

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

tills i historien mera framskymtat, än varit klar för
medvetandet. Den filosofi, som först införde vetenskapen i
verlden, fattade menniskan såsom blott fysisk, och förnuftet
såsom en förmåga att aktgifva på sensationerna. Det var en
konstruktion af menniskan med ett minimum af sjelfständighet,
ett mekaniskt föreställningssätt, hvilket ej kan utan stor
för-blindelse på henne användas och hvilket i sjelfva verket alltid
af henne sjelf kompletteras, om ock detta kompletterande
inom del empiriska systemet ej kommer till medvetande.
Då denna mekaniska åsigt infördes i stora verlden, kunde den
ej undgå att fästa sens commun vid sig; men det
öfverherrskap, den sålunda utöfvade, hade å andra sidan till följd en
reaktion af sens commun, hvilken sökte inom materien det
lif, som den empiriska filosofien ville ur densamma fördrifva,
och fästade sig vid materien sjelf såsom en lefvande och sig
alltmera utvecklande kraft. Efter de mathematiska
vetenskapernas stora framsteg kommo de stora framställningarne
af naturen såsom lefvande, genom fysiologien. Men om nu
den mekaniska framställningen var otillfredsställande, så var
det ock gifvet, att begreppet natur, användt på menniskan,
likaledes var inadequat; ty var ej menniskan något mer än
natur? Denna fråga besvarades ej, och derföre fortfor det
mekaniska föreställningssättet att vara herrskande, hvilket
visade sig i dess användning på den politiska verlden,
nemligen i försöket att enligt denna verldsåsigts principer
verklig-göra det fullkomliga samhället. Dervid inträffade i det land,
der detta försök gjordes, att läran om det eviga samhället
just råkade i den nämnda miss-krediten; hvarföre ock, då
den mekaniska åsigten ej var denna lära benägen, det fanns
både en positiv och en negativ orsak att förkasta samma
lära och bygga en menniskoverld på egen hand. Dervid
verkade visserligen filosofiens satser ej ensamt, men de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free