Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
verk i ett förderfvadt menskligt slägte, så kommer all hennes
herrlighet icke dem till godo, som infört henne, utan
endast dem som inse, att hon ej gör tillfyllest.
På Franska revolutionens uppfattning af friheten och
staten hade den sensualistiska filosofien en stor inflytelse,
och den blef en orsak dertill att problemet blott på sådant
yttre sätt kunde lösas. Deraf, oaktadt den frihetens kraft
och energi som visa sig i revolutionen, det fasaväckande,
omenskliga, med ett ord den brist på moralitet, att ej säga
religion, som i dess fortgång röjer sig. Så ser man dess
hjeltar hylla eller öppet proklamera den satsen, att
ändamålet helgar medlen, hvarföre de ock behandlade menniskorna
i massa blott såsom medel: de ville tvinga dem till fribfet;
och det var med denna sofism Robespierre insöfde sig. Men
då sådant ej ville lyckas, följde snart en bankrutt på allt
hvad grundsatser hette, tills den tendens emot hvarandra,
som medborgarne derigenom fått, vändes utåt af en.stor
eröfrare, ända till dess ändtligen hans krigareverksamhet
försinade i Rysslands ödemarker, och verksamheten och
energien kastades tillbaka på sig sjelfva, hvaraf restaurationen
blef en följd. En blandning och förmedling af gammalt och nytt
följde nu i samhället, och dermed i filosofien ett erkännande af
vissa inre facta i menniskans medvetande, som häntydde
på ett af det yttre, egoistiska oberoende element i hennes
väsende. Men sammanhanget mellan det yttre och detta inre
utreddes ej, utan man satte de inre och de yttre facta
bredvid hvarandra. Huru detta praktiskt skulle
sammanjem-kas och förenas, har visat sig i de religiösa sekterna som
uppstått i Frankrike, hvaraf vi företrädesvis nämna St.
Si-monisterna, hvilka så till vida kunna kallas eklektiker, som
enligt deras lära det inre och yttre skulle ställas på lika fot,
bådas rättigheter och anspråk jemnas, och dermed ock en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
