- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
66

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66

följa med. — Således blir denna empiriska och från det
partikulära utgående åsigt dock tillika den mest kategoriska
despotism. Den påtvingade lycksaligheten gör sig gällande i
regeln: salus publica summa lcx esto, hvilken vid Franska
revolutionen blef så mycket mer absolut, som här, genom
de politiska omständigheterna, fråga var om hela nationens
existens. På detta sätt utgick ur den mest slappa
moralprincip det största tvång.

Det praktiska folket åter är Engelska nationen, sà
vida den företrädesvis representerar sens commun,
hvilket väl ej utmärker sig för några stora theoretiska
konse-qvenser, ty deri ligger en mängd motsägelser, som, om
de theoretiskt utvecklas, bringa oreda åstad och
upphäfva detta "sunda förnuft"; men sjelfva den förnufts-instinkt,
som sammanhåller det menskliga medvetandet, utan att låta
sig af dessa motsägelser förvillas, yttrar sig företrädesvis hos
Engelsmännen, och derföre kunna de kallas den politiska
och praktiska nationen. Dertill ha de ock tidigt blifvit
uppfostrade. De ytterligt demokratiska tendenser, hvilka till en
del voro en följd af sjelfva reformationen, visade sig hos
detta folk mera uti en inre strid, då de deremot i det
öfriga Europa föranledde en yttre, nemligen de stora
religionskrigen, hvari Engelsmännen föga deltogo; de utkämpade
striden inom sig, hvilket var den grundligare uppfattningen
af saken, och hvari de således visade sig ega företräde
framför de öfriga nationerna. Den revolution, de sålunda tidigt
genomgått, är ett arbete, som de gjort ifrån sig en gång
för alla, och hvaraf de komma att alltid njuta frukterna, ty
de veta, att alla extremer, hvilka de än må vara, ej i sina
konseqvenser låta genomföra sig; och så oupphörligt de framgå
på förbättringarnes bana, släppa de likväl ingen politisk maxim
förr än de pressat den till sista droppen af användbarhet:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free