Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
nemligen denna empiriska filosofi oupphörligt åberopar
erfarenheten, så frågas: finnas inga vilkor för sjelfva
erfarenheten, finns ej något sammanhållande uti densamma? Att
finna detta såväl i sinnligheten som i förståndet, blef uppgiften
för och resultatet af Kants filosofi, hvilken således började
med att undersöka kunskapsförmågan.
Af den inneburna theoretiska universaliteten hos
Tyskarne finnes knappast något mera framstående exempel än
Kant. Knappt har någon lärd till sina kunskaper varit mera
omfattande, och detta ej blott inom den ideala, utan äfven
inom den verkliga verlden; hvarföre han ock, under alla
sina theoretiska forskningar, med förkärlek sysselsatte sig
med anthropologi, mathematik, geografi. Denne man, som
mer än någon på sin tid, ja mer än någon på alla tider,
omfattat allt menskligt vetande, kom aldrig längre än sju
mil från Königsberg, der han var född (1724). Hans första
arbeten äro mathematiska och fysiska. Samma år han blef
magister utgaf han sin astronomi (Allgemeine Naturgeschichte
und Theorie des Himmels; 1755), der hans skarpsinnighet
tedde honom till förutsägande af nya planeter mellan Mars
och Jupiter. Han sökte härleda allt ur dess yttersta
grunder. Hvad Fransmännen efter honom försökte, nemligen att
konstruera hela verlden enligt mathematiska lagar, har Kant
redan förut gjort; han bemödar sig att förklara universum,
till dess fysiska orsaker, ensamt ur attraktion och repulsion;
men i motsats mot Fransmännen, som vände problemet till
materialism, fattar Kant detsamma ur en synpunkt som
sätter det i sammanhang med Gud, såsom den högsta regel.
— Jemte en dylik författare-verksamhet, läste han under
hela tiden af sin första akademiska bana 3 till 5 kollegier
om dagen, hade en utmärkt framställningsförmåga och det
omätligaste minne, hvarigenom allt hans vetande, när han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
