Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
sjelf, som ett oegennyttigt handlingssätt inger, i följd hvaraf
också den enda moralitet är, att göra det rätta för det rättas
egen skull och utan afseende på följderna. Detta
uppenbarade för Fichte hans eget väsen, ty sådan just var hans
karakter. Sina krafter i denna filosofi försökte han först
genom att gifva kollegier deruti; och under detta lärande
lärde ban alltmera sig sjelf och blef alltmera hemmastadd
med systemet, hvarvid det ej undgick honom, att detsamma,
ehuru fulländadt det till sitt yttre syntes, dock mera var en
sammansättning af flera byggnader, än ett helt för sig. Detta
erkänner ock Kant; de tre stora kritikerna, af det
theoretiska och det praktiska förnuftet samt omdömesförmågan, kunna
ej deduceras ur hvarandra, och ett egentligt, alltomfattande
system var sålunda, enligt hans tanke, omöjligt. Visserligen
har han i alla tre dessa sina arbeten uttalat det högsta, men
utan att sätta de olika framställningssätten deraf i något
sammanhang med hvarandra. Så framträder ett högsta i Kants
lära om apperceptionens enhet: — den menskliga kunskapen
må vara så mycket analys som helst, så förutsätter den dock
alltid en synthes, som måste, om ock ej klart insedd, leda
sjelfva analysen. Så vidare i hans behandling af den lära,
enligt hvilken känslan af lust och olust i æsthetiskt afseende
blifvit satt såsom måttstock för skönt och fult: — utöfver
denna lära fördes nemligen Kant till en spekulativ ståndpunkt,
genom ådagaläggande deraf, att uppfattningen af det sköna
beror på ett oegennyttigt välbehag. Så, slutligen, framträder
ett högsta i hans praktiska filosofi, genom grundsatsen, att
förnuftet är sin egen lagstiftning. —
Snart tvangs Fichte af sin fattigdom att åter vandra ut
på kondition, emedan hans blifvande svärfar genom kautioner
kommit på obestånd vid en bankrutt. Resan gälde nu ett
förnämt hus i Warschau. Men han träffade här en prin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
