Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
oriktig, inadeqvat form, nemligen såsom instinkt; och för
att ådagalägga detta, antar ban ett normalfolk såsom uttryck
deraf. Han liknar detta frihetens instinktlika ur-tillstånd vid
paradiset, o. s. v., men uppställer dock ej endast detta
normalfolk med förnufts-instinkten såsom dess egen natur; just
på det att förnuftet ur denna instinkt måtte kunna utveckla
sig till en adeqvatare form, sätter han emot detta
normalfolk andra, hvilka deri äro dess motsats, att de uppenbara
friheten endast såsom arbitrium, såsom ett förnekande af alla
band. Hos honom återvänder således i denna hypothes det
bibliska begreppet om Guds söner och menniskans söner.
Han uppfattar sedan historiens fortgång i gamla tiden såsom
bestående i konflikten mellan dessa båda principer: förnuftet
såsom instinkt och friheten såsom tygellöshet; hvarvid
förnuftet har partiell öfvervigt, så att Guds söner ha bland de
råa menniskorna infört äktenskapet och familjen, religion,
samhälle, o. s. v., hvilka institutioner dock blott grundade
sig på auktoriteten hos stiftarne, i följd hvaraf desse voro
så prerogativerade eller privilegierade, att friheten endast af
dem representerades, och de sålunda voro herrar och
lagstiftare åt menniskans söner, hvilka blott medelbart kunde
komma i åtnjutande af religion och andra förnuftiga
institutioner. Detta var den gamla aristokratien, som till sin grund
är en theokrati, men hvilken, såsom lokal och nationell, följde
den grundsatsen, att främling är fiende. Hvarje folk har
således ej blott sina egna gudar och en ärftlig prestkast,
nemligen aristokraterna sjelfva, utan befinner sig dessutom
i strid med eller såsom fiende till alla andra folk, äfvensom
till slafvarne Begreppet menniska var således ännu ej
uppstält, hvilket bäst visar sig af det goda samvete, hvarmed
slafveriet utöfvades. Den christna uppenbarelsen är nu,
enligt Fichte, menniskans uppenbarelse i Gud, d. v. s. hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
