- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
129

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uo

trösten härvid bestod deri, att det dock var inom sig sjelf
som han sålunda förlorat sig; att arbeta sig ur dettà inom
honom sjelf liggande djup, var uppgiften. Denna precipitation
var dock någonting, hvarur han ej så snart kunde resa sig;
Det syntes som om tanken der hade förlorat sig i ett chaos,
väl ej dödt, utan i rörelse, men ur hvilket det skulle fordras
tid att gestalta sig i bestämda former. Man må således ej
undra, att, då fråga blef om explikation af nämnda högsta
idé, eller huru motsatserna skulle derur kunna utveckla sig,
det ej gick så lätt härmed, om ock de första utkasten vitt*
nåde om samma obetingade djerfhet, som uti den absoluta
tanken aflagt sitt prof. Också är den Schellingska filosofien
i framställningen af denna explikation ett fragment. Det
begrepp af enhet mellan idealism och realism, hvilket utgör
grund-karakteren af hans system, har af honom aldrig
fullständigt blifvit utfördt. Väl började han 1801, i
"Zeitschrift für speculative Physik", en framställning som skulle
omfatta båda sidorna af filosofien; men denna framställning
blott angrep saken, utan att genomföra den. I allmänhet
inträffade med den precipitation, som i det filosofiska medve*
tandet försiggått genom denna af Schelling framstälda idé,
hvilken skulle upphäfva alla motsatser, ett stillestånd inom
filosofien och inom honom sjelf; en tystnad, som han
iakttagit i 30 år och först i detta ögonblick bryter, då han
börjat föreläsningar i Berlin. — Så formlös den absoluta
enheten syntes, var dock dermed den absoluta formen funnen;
ty denna var begreppet om det väsen, som är i och genom
sig sjelft: friheten. Men just emedan denna form var ab*
solut och således identisk med sjelfva det absoluta, hade
den ock ett absolut innehåll; och ehuru man ser detta
innehåll projieiera sig ur källan, så visar det sig doek blott i spridda

9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free