Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
ste gestalt.% Gud ar här orsak blott så, att han sätter sitt
väsende äfven uti menniskan; han är den skapande orsaken,
den som visar sig sjelf uti menniskan, hvilket ej kan ske
utan att sätta sig sAsom orsak i verkan; deri består Guds
tanke, att den tillika är absolut verklighet uti fria varelser.
Detta är begreppet om skapelse: att den skapande tanken
finnes ej allenast hos skaparen, utan ock hos det skapade;
sålunda är det en lefvande tanke: hvilket är det kärleksband,
som religionen statuerar såsom det yttersta mellan Gud och
menniskan. Så är ock förhållandet med det sköna: snillets
egen blick är deri inneburen, glänser derur; detta är skön*
het, och intet annat: ett absolut oegennyttigt, emedan det
blott är till för sin egen skull. Existerar således en derir
verad frihet, så är tydligt, att, om ett aflägsnande mellan
Gud och menniskan (eller mellan menniskans idé hos Gud
och menniskan i sin fenomena gestalt) inträffar, så är
orsaken dertill att söka i den enskilda viljan sjelf, såsom mäktig
af den frihet, som af Gudomligheten blifvit satt i
menniskans väsende, hvarföre ock detta aflägsnande måste
förutsättas såsom yttring af hennes frihet, nemligen att hon gör
sig sjelf till centrum; och hela menniskans historia är en
historia om förloppet af detta affall från Gud, och historiens
mål är att fra*ns$lla hennes återvändande till Gud, hvarföre
äfven försoning är dess grundbegrepp. Detta begrepp har
ock alltid föresväfvat filosoferna; de ha sökt att göra sig reda
derför; hvarföre ock, oaktadt alla skiljaktigheter i
förklaringen af denna mensklighetens gåta, driften att filosofera dock
i sin innersta rot är religiös. — Deraf andeverldens
hemlighet, att den innersta förbindelse existerar blott mellan fria
varelser, mellan sådana som ock kunde vara osams. Hvad
förtjenst eger väl en annan enighet?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
