Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
gelse, är ban en qvantitet i det allmänna tänkesättet, ej blott
en expositions-maschin af andras. Detta nämna vi nu,
emedan vi befinna oss midt upp uti den sista filosofien och ha
att göra med en filosofi som är i görningen. Vi ämna
åtminstone ej hålla inne med vårt omdöme, det må vara så
obetydligt som helst. Vi ha dristat oss att kriticera
Schel-ling, hvilket kanske tyckes vara något vågadt; det torde då
äfven hända, att vi kunna äfventyra försöket att kriticera
Hegel; det torde hända att, om ofullständig gestalt och
bristande form kommit Schellings system till last, deremot
det system, som ger sig ut för att hafva den absoluta
formen, kommer att visa sig vara renonce på innehåll; det
torde hända att den af Schelling uttalade idéen är af ett
sådant djup, att Hegelianismen blott är en episod i den nya
bana, som Schelling bröt. — Men vår tid är för kort för att
vi längre skulle kunna eller vilja uppehålla oss vid företalet.
Då vi, efter förmåga, sökte angifva anledningarne till
utvecklingen af den Hegelska ståndpunkten, karakteriserade
vi densamma såsom den absoluta idealismens. Grundtanken
i Hegels filosofi var, att stöta ifrån sig och förkasta hvarje
gestalt af det absoluta, som kunde kallas omedelbart gifven,
så vida, nemligen, som man med detta gifna menar det af
känslan fattade: ett uppfattningssätt af det absoluta, hvilket
vi karakteriserat sålunda, att det från absolut belåtenhet slog
om till lika stor obelåtenhet, vändande sig från känslan af
harmoni med Gud och hela verlden till en känsla af
disharmoni och tvedrägt. Detta bevisar, att känslan ej var det
adeqvata uttrycket för det absoluta, utan att i detta känslans
omslag begreppets natur såsom negativitet framträder. Denna
känsla af obelåtenhet var den skepticism, som uppstod efter
den första lycksaligheten af att förlora sig i det absoluta,
och man kan således säga, att denna känsla var ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
