Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
materiella intressen hafva sjelfva, genom vetenskapens
framgång, blifvit så oroade, att den, som på dem ensamt ville
bygga sin existens och sina förhoppningar, snart skulle finna
detta fotfäste sig undandraget. Resurserna i dessa materiella
intressen hafva blifvit föroändligade, hvarigenom all besittning är
vorden osäker; ingen vet, om det närvarande skall tills i
morgon ega bestånd. Ser man alltså nogare på detta
skådespel, så visar det, negativt, att den oro, som herrskar i
andens verld, rörer och agiterar hela det menskliga
väsendet, så i naturligt och materiellt, som i intelligent och
andeligt afseende. För en noggrannare betraktelse visar sig denna
schism och deraf sig härledande oro, som vi nämnt, ej
blott såsom en schism mellan tro och veta, utan den är,
såsom man kunde förmoda då tron förutsätter vetandet, en
schism inom detta sjelft. Skulle man vilja med särskilda
namn beteckna de motsatta riktningar, som härvid visa
sig, för att genom deras förklaring vinna befrielse från
den bäfvan som genomgår tiden, så är det motsatsen
emellan tvänne verlds-åsigter: den filosofiska pantheismens och
den christna theismens.
I den högsta intelligenta skärpa, hvari den förra af
dessa åsigter, eller pantbeismen, inom filosofien utvecklat sig,
må det ej nekas, att han är en farlig fiende, ehuruväl
tilllika af den art, att man dermed ej kommer till rätta genom
att slå dörren till för honom, emedan han ej står utanför,
utan finnes inom en sjelf, i vetandets egen splittring inom
sig. Det är alltså långt ifrån att vi med det nyss sagda
skulle vilja framställa en tanke, likartad med den profetiska
förskräckelse, som utmärker en af de nyare Tyska filosoferna.
— Jacobi — hvilken ej trodde något annat medel finnas för
att hålla sig fri från de öfriga filosofernas villfarelse och de
resultater, till hvilka de kommit, än att bortkasta allt ve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
