Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Cartes, men väl uttalades af honom, under form af
motsatsen mellan tanke och extension, den schism mellan tanke
och vara, hvars förmedling sedan utgjort den nyare filosofiens
problem. Genom denna sin början Bos Des Cartes och till följd
af den tendens, som i hans filosoferande är den herrskande,
var den moderna filosofien från sin uppkomst analytisk. Men
då analys och synthes förutsätta hvarandra, finner man likväl
inom hvarje af den moderna filosofiens perioder tillika en
synthetisk spekulation, mer eller mindre lyckad i den mån den
analys och kritik, som föregått denna spekulation inom samma
period, varit mer eller mindre fullständig. Inom den
Carte-siska perioden framträder synthesen på ett grandiost sätt
hos Spinoza, hvilken ej var nöjd med att förutsätta de båda
korrelaternas enhet i Gud, utan sökte fatta och visa dem
såsom attributer af en och samma substans, hvarigenom
tillika gudomligheten, hvilken hos Des Cartes egentligen var satt
utom problemet och blott fattades såsom en deus ex machina,
kom inom detsamma. Genom nyssnämnda sätt att bestämma
den utsträckta och den tänkande verklighetens förhållande till
den absoluta substansen, uppstår hos Spinoza en identifikation
af Gud och universum, så att Gud blef substans, och de
särskilda tingen substantiella så vidt som de voro
substansens modi, bland hvilka menniskan äfven var en. Detta är
pantheismens första gestalt inom den moderna filosofien. —
Men den synthetiska epoken inom hvarje period af den nyare
filosofien företer likväl alltid tillika motsatsen mellan det
allmänna och det enskilda. Ty ehuruväl tanken är det
i och för sig allmänna, hvilket af Spinoza är uttaladt, om
ock ej med full klarhet insedt, så är den dock tillika det
enskilda, ja sjelfva individualiteten, fattad nemligen såsom
vilja, ej blott såsom tanke. Men då det så förhåller sig,
är det af nödvändigheten påkalladt, att mot hvarje system,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
