Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
som söker göra tanken gällande såsom allmän, uppstår
ett motsatt system, som söker göra densamma gällande
såsom enskild. Detta omslag från det universella skedde
genom Leibniz, hvars system representerar individualismen i
motsats mot universalismen. Hans system är tillika högre
än Spinozas, och redan i dessa den nyare filosofiens
preliminära debatter kunna vi i sjelfva verket se bekräftelse på
den tanke, som vi förut yttrat, att pantheismen måste inom
sitt eget gebit besegras; detta har Leibniz också gjort,
nemligen så vidt som pantheismen vid hans tid framträdt. Detta
dess framträdande, genom Spinozismen, är likväl ej
fullständigt; och deri kan man finna ett skäl, hvarföre monaderna
väl fingo perceptioner, men deremot viljan, som är den
andra sidan hos intelligensen, knappast hos dem förekommer.
Det var just genom denna ofullständighet i bestämmandet
af intelligensens begrepp, som en ny kriticism blef möjlig
och nödig. Då nemligen i Leibnizs system egentligen ingen
plats fanns för viljan, blef deraf en följd, att äfven sjelfva
individualiteten vid närmare påseende åter försvann ur
systemet. Ja, det inre och ideella blir i detta system, genom
nyssnämnda brist, så litet det sanna, att ett samma system
alldeles motsatt försök kunde framträda hos Locke, hvilken
trodde sig kunna förklara tanken ur sensationerna.
Lockes filosofi utgör en förberedelse till Kants och
innebär egentligen blott preliminära undersökningar om
kunskapen och dess möjlighet, hvaremot den lemnar dess högsta
problem derhän. Sedan emellertid Lockes nyssnämnda åsigt
om kunskapen var gifven, skulle den naturligen konseqvent
utarbetas till materialism, som företer det synthetiska
momentet i denna period: ett försök att blott ur den yttre
rörelsen förklara hela universum. Då nu likväl universum,
på detta sätt fattadt, behöfde en yttre impuls för att börja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
