Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
en, utan lika nödvändigt två, och att den högsta motsatsen
hvarken är den mellan subjekt och objekt, ej heller den
mellan subjektet och dess negation. utan blott mellan subjekt
och subjekt. Fattar man ej personligheten säsom lika
ursprunglig dualitet, som enhet, sä kommer man ej ur stället;
en enkel personlighet gifves ej. Ett kriterium pä den svaga
sidan hos alla systemer är det sätt, hvarpå de hafva härledt
personlighets-begreppet Väl äflas man nu för tiden att göra
den ändeliga personligheten identisk med den absoluta; men
häraf blir i sjelfva verket följden endast den. att båda
försvinna. Också utgör detta ej heller det verkliga problemet
i detta afseende. Det finnes ingen filosofi som ur en vilja
kan konstruera en annan; ty viljans objekt är viljan sjelf,
nemligen såsom en annan, för sig sjelf och lika sjelfständig
som hon sjelf. Derföre kan vilja blott finna vilja, kan blott
erfara, ej konstruera densamma. Ingen intelligens kan ur
sig konstruera en annan, ty den ena är lika god som den
andra. Men ehuru den ena intelligensen ej kan konstruera
den andra, är likväl den högsta intelligensen enhet mellan
fria subjekter; hvilket visar sig genom analys af
personlighets-begreppet. Hvarje filosof, som på annat sätt än det nu
nämnda vill fatta detta begrepp, kommer dervid till korta;
ty det ligger väsentligen i intelligensens natur att vara
enhet och mångfald, så att flera deltaga uti samma tanke.
Men till en skapare måste man slutligen regrediera; hvarmed
det problem, om hvilket vi tala, kommer att, såsom det i
erfarenheten visar sig, äfven fattas som filosofiens högsta
problem. En aning derom kan åtminstone vara oss gifven.
Det vore tanken om en intelligens, som producerar
en annan, — frihetens skapande begrepp, hvarförutan hon
ej kan förklaras; en vilja, som ur sig sjelf sätter sin
motbild såsom sjelfständig och fri, men likväl ej med sig identisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
