Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
god ocb rätta sig derefter, utan att möjligheten likaväl
förutsätter verkligheten och ej finnes utan denna eller utan en
verklig dupplicitet, emedan en sådan just utgör förnuftets
väsende. — Detta innebär, att ingen filosofi förtjenar namnet,
hvilken ej är lika mycket realism som idealism. Men genom
undersökningen af personlighets-förhållandet, — i och med
hvilket, såsom vi visat, lefvande kunskap först uppstår, —
hafva vi ock sett, hvilket det realistiska momentet är, och att
det är identiskt med det idealistiska, ty det högsta
ideella är personligheten. Man måste således ha courage att
drifva idealismen till denna sin högsta spets, för att finna
att den der förenar sig med realismen och att erfarenheten
äfven intar en berättigad plats i den menskliga kunskapen.
Och härmed hafva vi uttalat vår princip, af hvilken vi
ämna begagna oss i vår framställning af menniskans historia.
Endast det vill* jag anmärka innan vi gå vidare, att de trenne
grundförhållanden, hvilka vi nu betraktat såsom
utgångspunkter i filosofien, nemligen förhållandet mellan natur och
ande, mellan intelligensen och intelligensen såsom sin egen
motsats, samt slutligen mellan intelligens och intelligens —
att, säger jag, dessa trenne förhållanden också skola visa sig
såsom nödvändiga momenter i den menskliga utvecklingen,
af hvilka det ena utgör förutsättningen för det andra, så att
hvartdera eger sin relativa giltighet, de föregående nemligen
såsom nödvändigt preparatoriska. Hvad vi kallat menniskans
historia eller lösningen af timlighetens gåta, sönderfaller
nemligen i tre perioder, utmärkta genom .motsatsens och
enhetens fattande på detta trefaldiga sätt. Att så verkligen
förhåller sig, skulle vi ega en provisorisk anledning att antaga
redan derföre, att alla tre momenterna visa sig inom den moderna
filosofiens olika epoker, mer ocb mindre fullständigt uttryckta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
