- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
221

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

221

FEMTE FÖRELÄSNINGEN.

Yi hafva kallat ämnet för dessa föreläsningar
Menniskans historia och dermed antydt, att menniskan måste stå
i ett visst förhållande till menskligheten och deraf vara ett
uttryck. Det vore nu en fråga, om detta är mer än en
hypothes, och, i fall individens utveckling, såsom vi i sista
föreläsningen visat, är en utveckling af salighetens ordning, om
en sådan står att finna äfven i mensklighetens utveckling.

Vi hafva i det föregående sökt bestämma filosofiens
och historiens begrepp samt bådas förhållande till hvarandra.
Om man först afsöndrar tanken i sin renhet, så ha vi
filosofien, men hvilken ensam blott förmår säga hvad som kan
ske, och dermed i sjelfva verket endast lärer oss hvad som
är omöjligt; hon är således blott den negativa vetenskapen om
det verkliga, men lärer ej hvad som sker. Historien åter
är vetenskapen om hvad som skett, eller om det verkliga,
men blott det förflutna, ty af hvad som har skett kan jag
ej säga hvad som skall ske, emedan utvecklingen är fri,—
om jag ock, genom kunskapen om det förra, skulle kunna ega
en aning om det sednare. Hvad nu vidare angår dessa båda
vetenskapers förhållande till hvarandra, så följer å ena sidan
visserligen af filosofiens begrepp, att hon ger en regel för
verkligheten och således förutsattes för historien; men å andra
sidan hafva vi sett, att detta likväl ej gäller utan stora
inskränkningar, alldenstund ej blott verkligheten utvecklar sig ur
möjligheten, utan ock denna sednare, för att kunna bestämmas,
lika väl förutsätter den förra, i thy att mycket som synes
omöjligt, sedermera visar sig såsom verkligt; hvadan filoso-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free