Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
och brutits i särskilda, rundt omkring sig sjelfva och sin
medelpunkt — hvilken först derigenom framstår såsom sol —
roterande planeter; samt att planeternas planeter, månarne, ha
uppstått af dylika ringar (Saturnus har qvar sin), som
brutit sig till satelliter. — Conte har underkastat - dessa
hypo-theser mathematisk kalkyl, och påstår att dess resultater
temligen noga öfverensstämma med lagarne för
himlakropparnes rörelse. Denne författare var för öfrigt en dedicerad
materialist och atheist. — Ett resultat kan af alla dessa
hypo-theser hemtas: att de närvarande fasta naturlagarne ej med
ens egt det fält de nu ega, utan att detta så småningom
utvecklat sig.
Naturligt var, att dessa hypotheser skulle leda till
jemförelser med Moses skapelsehistoria; och ehuru skriftens
auktoritet, att börja med, härutinnan ansågs vara obetingad,
har vetenskapen dock så småningom, åtminstone till
utseendet, aflägsnat sig från den christliga skapelse-theorien, så att
den öfvertygelse hos några uppstått, att båda ej låta sig
förena, hvadan det blott återstode för vetenskapens idkare
att i detta afseende trösta sig med Bacos grundliga sats, att
"Deo gratificari per mendacium" är honom ej behagligt.
Likväl är ett sådant resultat ej det enda, hvartill man i
nämnda afseende kommit; tvärtom, ju mera den öfvertygelse
utvecklat sig, att den vetenskapliga undersökningen kan fortgå
på sin bana utan konsiderationer, desto större hafva
likheterna mellan dess resultater och uppenbarelsen visat sig vara.
Så t. ex. har geologien ådagalagt en successiv skapelse. — Gå
vi till uppenbarelsen, så känna vi de tankedigra orden: "i
begynnelsen skapade Gud himmel och jord", hvarvid frågan
straxt blir, huru en tid i tiden kan uppkomma, — hvilket är
omöjligt. I alla fal) skulle man härunder kunna förstå
skapelsen af den urbildliga verlden, som är evig i Gud och utgör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
