Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262
uttryck af det enskilda, och intelligensens andra
utvecklingsperiod är nu den som utmärkes af denna motsats och af
det andeliga elementets seger öfver det sinnliga, om också
detta sistnämnda ännu ofta tar ut sin rätt mot det
intelligenta och i dess namn sätter sig sjelft upp på thronen,
hvarvid ett sådant det sinnligas herrskande framträder såsom egoism
och fanatism. Det riktiga förhållandet åter mellan det
sinnliga och andeliga är, sade vi, det mellan individ och
lagstiftare. I den mån insigten härom klarnar, betecknar
ingåendet af den tredje perioden i menniskans utveckling, andens
fulländning och mognad, hans sanna förhållande till Gud och
dermed ock det rätta förhållandet till andra menniskor. —
Dessa utvecklingsperioder äro ock mensklighetens, så att
a) det andeliga i dess utveckling först visar sig såsom
för-klädt och gömdt i det naturliga: menskligheten i dess
sinnliga förhållanden; b) personligheten framträder uti en Guds
uppenbarelse i menskligheten (liksom i förra perioden Gud
uppenbarade sig i naturen), hvarvid den egentliga
personligheten blir den gudomliga, hvaremot naturen utgör en motsats
mot gudomligheten, som liksom ej är honom värdig:
menskligheten i sina sinnligt-andeliga förhållanden, tänkta såsom hvarandra
motsatta; c) intelligensen framstår i sina rent andeliga
förhållanden såsom intelligens till intelligens: rent personliga förhållanden,
hvilka i verkligheten genom hela historien göra sig allt mera
gällande, så att de blifva basen för allt menskligt, ej blott i
theoretiskt afseende, hvari sjelfva begreppet personlighet är den enda
möjliga utgångspunkten, utan lika mycket äfven i politiskt och
religiöst. — Dessa trenne synpunkter i mensklighetens historia
äro blott så till vida olika med de motsvarande inom
menniskans, att alla tre den sednares falla inom hvardera af den
förras, emedan uppfostran, förhållande till kyrka och stat o. s. v.
influera på hvardera af dessa bestämningar hos individerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
