Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
ondt; sà t. ex. var Abraham, Guds man, en herde och derföre
en afsky för de åkerbrukande och mera kultiverade Egyptierna.
De antediluvianska menniskorna torde kunna anses såsom
ett högre slägte i fysisk mening, men hvilkas högre
intelligenta natur derföre endast kunde framträda genom
förstörandet af deras instinkt; och genom förening af Guds och
menniskornas söner, heter det, uppstod ett allt mer
förderfvadt slägte. Vi kunna dock ej göra oss ett närmare begrepp
om detta slägte och de naturförhållanden, under hvilka det
lefvat. Märkligt är, att först efter floden omtalas årstider,
nemligen i Guds yttrande efter Noachs offer: "så länge
jorden står, skall icke återvända sående och skärande, sommar
och vinter, dag och natt"; men förut nämnes intet som till
årstiderna rapporterar sig. Det har ock derföre varit en
fysisk hypothes, att jorden först efter floden inträdde i sitt
sista nuvarande förhållande till solen, genom ekliptikans
lutning, hvilken först dermed anses vara uppkommen. Denna
hypothes har dock sedermera blifvit ansedd såsom
antiqve-rad; och jag vill derom intet afgöra, utan blott hafva antydt
de uttryck ur de heliga skrifterna, som härpå häntyda. —
De olika mennisko-racernas uppkomst betecknas med den
Babyloniska förbistringen, efter hvilken först menniskoslägtet
skall hafva utbredt sig på jorden. Språket uttrycker
nemligen just det sinnligt olika sättet att fatta tingen. Men,
frågar man med skäl, är det tänkbart att denna
skiljaktighet med ens skulle hafva uppkommit? Här ha vi således
en sinnebildlig berättelse om något, som å ena sidan endast
under långa tider utvecklat sig och som, å den andra, redan
med menniskoslägtet sjelft börjat. Ty låt ock vara, att
menniskoslägtet i sin början, i sin sinnliga fullkomlighet, besatt
alla de olika racernas egenskaper, så kan likväl
fördelningen af dem blott tänkas såsom en följd af det ursprung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
