- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
274

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

274

vara uppenbarad, men sedermera genom vidare utveckling
på en viss ståndpunkt blifva naturlig. Också måste det
erkännas, att det allmänna af detta resonnement är riktigt.
Ty säger man ock med rätta att uppenbarelsen är ett
framsteg i menniskans kunskap, vunnet genom insigten i en
sanning, hvilken hon af Gud liksom fått till skänks, så får
dervid å andra sidan ej förbises, att då Gud med denna
uppenbarelse vänder sig till ett fritt väsende, så beror dess
verklighet också på detta väsendes förmåga att uppfatta den,
och finnes derförutan icke; enligt den grundsats, att sanning
ej kan skänkas, utan äfven den högsta sanning är till sina
verkningar beroende af det sätt, hvarpå den af menniskan
uppfattas, hvadan hon ock alltid i fråga om uppenbarelsen
och dess verklighet ingår såsom en factor. Uppenbarelsen
är derföre ej att betrakta såsom ett en gång för alla färdigt
factum eller en uppenbar sanning; såsom ett sådant yttre
factum framstår den blott i den mån den fattas
ofullkomligt. Men menniskans uppgift i förhållande dertill är att allt
mera göra detta yttre factum till ett inre, och endast i den
mån denna uppgift af menniskan förverkligas, kommer
uppenbarelsen att allt mer till sitt väsende uppenbaras; d. v. s.
det förgängliga deri, som berott af olika uppfattning,
nationalitet o. s. v., faller allt mer bort, ju mera det
väsendtliga framträder, hvarvid ock förhållandena mellan detta och
de förgängliga gestalter, i hvilka det framträdt, allt klarare
visa sig. Derför behöfver likväl ej skilnaden mellan objektiv och
subjektiv sanning att försvinna; denna skilnad skall komma att
bestå deri, att den sednare är den menskliga, subjektiva
uppfattningen af den förra. Men visserligen är det svårt att
bestämma gränsen härvid, och detta låter sig ej göra ur någon
annan synpunkt än den af en filosofi, som utgår från
personlig-hets-principens dualitet. Om vi i afseende härpå skulle taga till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free