Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
hjelp den analogi, med begreppet under inom naturen, hvilken
vi redan ofvanföre antydt, så skulle vi säga, att en objektiv
uppenbarelse vore att finna vid de punkter inom intelligensens
utveckling, der en sanning inträder, som ej ur det
föregående kan förklaras, utan blott ur sig sjelf, d. v. s. ur det
gudomliga väsendet. Detta vore åtminstone det negativa
begreppet af uppenbarelse, det, som ur intet annat kan
förklaras, der således, emedan hela kedjan af orsaker och
verkningar brytes, liksom en ny insats i sakernas ordning sker
ur det eviga lifvet. Förnuftets förhållande till uppenbarelsen
blir, enligt denna förklaring, alldeles detsamma som till
erfarenheten. Förnuftet är derifrån ingalunda uteslutet, men
verkligheten måste komma förnuftet till rpötes, emedan den
ej ur detsamma kan konstrueras, om ock anledningen till
dess kännedom finnes inom förnuftet. Så ock vid
förhållandet till Gud; hvarföre en inverkan från honom på menniskan
alls icke är orimlig. Ty obegripligt vore Guds väsende, om
det blott vore en tankebild hos menniskan. Kommer ej Gud
menniskan till mötes, så existerar han också icke för henne;
väl finnes han till möjligheten inom hvarje medvetande, men
för att denna möjlighet skall öfvergå till verklighet, måste
han erfaras.
Genom denna förklaring af uppenbarelsens begrepp blir
det oss nu möjligt att, med inrymmande af det mythiska
elementets giltighet vid förklaringen af de Mosaiska
urkunderna, — hvars nödvändighet dervid vi ofvanföre visade,
— dock finna gränsor derför, så att det ej skall leda till
att förflygtiga allt innehåll och förklara gudomliga facta
såsom blott egna tilltag af den menskliga anden, vid hvilka
spekulationen blott skulle ega till uppgift att erkänna och
inse dem såsom sådana. En dylik förklaring afser blott den
ena sidan af den uppenbarade sanningen, nemligen den mensk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
