- Project Runeberg -  Föreläsningar öfver menniskans historia /
283

(1856) [MARC] Author: Erik Gustaf Geijer With: Sigurd Ribbing
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

283

det, — hvilket här ställes på framtiden. Det klarare
medvetandet om denne frälsare åter inträder, såsom hvarje ny
sanning, först genom en uppenbarelse. Härvid fattar
menniskan honom väl i början såsom en yttre försonare, liksom
uppenbarelsen såsom ett yttre factum, emedan erfarenhet
för menniskan ej utan ett yttre moment är möjlig; hvarföre
ock på denna punkt af menniskans historia uppenbarelsen
kommer henne till hjelp för att lära henne finna, huru detta
ideal såsom äfven yttre uppenbarat sig. Likväl ej så, som
skulle denna uppenbarelse undandraga sig förnuftets pröfning,
då dess begrepp tvärtom är att med frihet tillegnas;
hvarföre den ock såsom blott sinnlig företeelse ej är rätt fattad.
Den andeliga erfarenheten af detta ideals verklighet måste
nemligen tyda det sinnliga, hvarunder detsamma såsom personligt
uppenbarat sig. Det kunde möjligen se ut, som om man,
med att kriticera uppenbarelsen ur förnuftets synpunkt, trädde
i opposition emot densamma; men det är ej så, och denna
opposition existerar ock, om man antar det sinnliga i
uppenbarelsen vara det enda. Då kan den i sjelfva verket
angripas och kullkastas; och detta händer äfven nödvändigt genom
den filosofi, som ej erkänner mer än en enda personlighet,
nemligen den absoluta idealismen. Uppenbarelsens fenomen
kan blott såsom ett factum vara till; men att fatta den
såsom blott yttre, är en inadeqvat uppfattning; den måste
tillika blifva ett inre factum, och vi våga påstå, att
förklaringen af detta factum såsom blott yttre upplöser sig i
motsägelser; en sådan dess betydelse är ej heller
uppenbarelsens mening. För att yttra ett, om ock djerft, ord i detta
ämne, våga vi påstå, att den, hos hvilken Christus ej är
född och uppstånden, förstår hvarken huru han blifvit född
eller uppstått; emedan det yttre factum såsom sådant, utan
det inre, är ett försvinnande, så att, om uppenbarelsen stäl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:40:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebbformen/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free