Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
innehåller en oändlig uppgift. Så mycket kan inses, att
hvarje filosofiens framsteg gör uppenbarelsen mera klar och
dess uppfattning riktigare. Och att den sinnliga
uppfattningen deraf ej är den rätta, det kan ock sägas utan att störa
äfven den enfaldigaste tro. — Christus kallar sig Guds son.
Att detta ej kan tagas i samma mening som om menniskor,
är tydligt, utan det är ett sinnebildligt uttryck. Ej heller
må man angående berättelserna om hans födelse af en
jungfru o. s. v. understå sig att tänka annat, än att dermed
betecknas, det den var ren i alla afseenden. För öfrigt bära
alla hans lefnadshändelser och, vi tillägga, hans uppståndelse
— om hvars verklighet alla lärjungarne voro fullt
öfverty-gade och hvars visshet visas af den tro, som omskapat
verlden genom dessa lågborna menniskor, hvilket annars vore
rent af obegripligt, — sjelfva vittne om sin sanning. "Vi
hafve ej", säger Petrus, "förkunnat eder några kloka fabler, utan
hvad vi sjelfve hört och sett." Och Paulus varnar för att
lägga allt för mycken vigt på Christi slägtregister; hvarmed
vi våga påstå att han just menar de mot sig sjelfva stridiga
historiska register, som finnas hos tvenne af evangelisterna.
För öfrigt hafva dessa händelser, hvarmed Christi lefnads
början utsmyckas, en anstrykning af myth. Vi veta ock,
att en nästan otalig mängd af apokryfiska evangelier
förekommer ur hans lefnad, hvilka alla trodde sig vara
fullständiga. Huru Christus sjelf ej satte allt i det skrifna, visar
sig deraf, att han ej skrifvit ett enda ord, utan appellerade
till sin egen person.
Evangelierna hafva uppkommit genom många smärre
skrifter, som sedan blifvit till ett helt förenade. Deraf
deras konstlöshet och smärre motsägelser. Så är
förhållandet med sjelfva Matthei, af hvilket fragmenter finnas på
Hebreiska, men betydligt afvikande från det Grekiska; detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
