Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
ny epok till mötes, denna redan i den Johanneiska
christendomen är förebildad i sin renaste andeliga gestalt. Paulus,
som efter mänga faror slutade sitt lif i Rom såsom martyr
liksom Petrus, öfverlefdes länge af Johannes. Denne uppehöll
sig lång tid i Ephesus och begaf sig derefter till Patmos;
står för öfrigt, såsom vi anmärkt, i ett eget förhållande till den
christna traditionen, emedan han är det enda åsyna vittnet bland
evangelisterna. Under det Paulus för Petrus var för
filosofisk, och Paulus i sin ordning varnar för filosofien; så delar
Johannes ej denna fruktan, utan har af filosofien upptagit
just det som är med christendomen förenligt, nemligen hvad
som utgör innehållet af de första verserna af hans
evangelium. Om Petrus mera är yttre lagpredikant, och Paulus
just derföre är en ifrare emot dessa yttre gerningar; finner
man hos Johannes lagen fattad i sin rena betydelse och förd
till sin princip, det moraliska idealet och menniskans kärlek
till nästan såsom en expression af Guds kärlek till
menniskan. Likväl ej så, som skulle Johannes tala för en mystisk
pietism; han är snarare en rigorist i afseende på den
moraliska lagen. Om Paulus säger, att lagen (den judiska
nemligen) är en tuktomästare till Ghristus, så säger Johannes,
att endast det strängaste uppfyllande af lagen är att vara
hos Ghristus: "derpå vete vi att vi känna honom, alt vi
hålla hans bud." Hos honom är läran om den andeliga
menniskan, dess födelse och uppståndelse genom Christus
liktydig med menniskans förening med Gud, hennes upphof.
Alla apostlarne drifva för öfrigt, såsom sagdt är,
hufvudsakligen samma lära; blott sättet är karakteristiskt för
deras olika individualitet, och det var först hos deras
efterföljare som de ensidigheter, vi hos hvardera anmärkt, visa
sig i en tadelvärd gestalt. Christendomens första epok sträcker
sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
