Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
bristen under dess sista epok på en synthetiserande individualism efter den
synthetiserande universalismen inom samma epok (Schellings och Hegels
systemer); samt angifvande, genom kritiska jemförelser mellan äldre och
nyare epoker inom nämnda filosofi, af dennas nödvändiga beskaffenhet;
anticiperad uppställning af principen........sid. 185—191.
3:e föreläsn. Inledning till detsamma (samt dermed bestämmande af
historiens begrepp): genom en betraktelse af pantheismen och dess
förhållande till historien. Deduktion af nyssnämnda verldsåsigt och af dess
olika former: den realistiska och den idealistiska; samt kritiska
anmärkningar vid båda. Användning på historien af hvad som genom denna deduktion
i afseende på filosofiens begrepp blifvit vunnet; bevis att den hvarken kan
sysselsätta sig med det tillfälliga, nödvändiga, blott naturliga, eller med det
absolut förflutna. I följd deraf uppvisande af historiens omöjlighet för all
pantheistisk verldsåsigt, samt regress, med anledning af hela den närmast
föregående framställningen, till personligheten såsom på en gång ett suà naturå
evigt och absolut eller principielt, en enhet i flerhet, samt derjemte det
som ensamt kan utgöra historiens föremål......sid. 192—208.
4:e föreläsn. Uppställande af personlighets-principen såsom filosofiens: bevis
för densamma såsom den enda riktiga och såsom den enda, hvarigenom
pantheismen kan besegras. Analys af personlighets-begreppet och
användning af detsamma så väl på den ändliga som den oändliga personligheten,
samt på bådas förhållande till hvarandra. Konklusioner med afseende på
filosofien, historien och bådas inbördes sammanhang . . sid. 209—220.
5:c föreläsn. Bestämning af den allmänna ståndpunkten och principen för
menniskans historia eHer historiens filosofi: genom undersökning af moralen
och dess allmänna innehåll; samt i och med detsamma utförande af den
filosofiska åsigt, hvars princip ofvanföre blifvit uppstäld, i dess praktiska
del eller användning af personlighets-principen i praktiskt afseende:
uppställning af en moral-princip, bevis för själens odödlighet, betraktelser öfver
det menskliga lifvets utvecklings-ordning.......sid. 221—235.
6:e föreläsn. Förklaring af det ondas samt, i och med detsamma, den
ändliga verldens uppkomst ur den oändliga: genom ett den urbildliga
menniskans eller den fria andens affall från sin ursprungliga enhet med Gud,
hvarvid Gud i förhållande till denna verld framstår såsom ordnare;
forhållandet mellan den ändliga anden och gudomligheten, tänkta såsom
principer till den ändliga verlden; dennas skapelse ur »intet»; chaos; dess
allmänna betydelse: ett medel till menniskans återupprättelse, således dess
betraktande ur teleologisk synpunkt; med detsamma en framställning af
åsigten? theoretiska del, i sin största allmänhet .... sid. 236—245.
7:e föreläsn. Närmare utförande af det sistnämnda. Geologien och dess
olika hypotheser; den sinnliga verldens successiva utveckling; jemförelser
med den Mosaiska skapelse-historien; kontinuitet och saltus i
verlds-utvecklingen................sid. 246—254.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
