Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ring, som 1826 blev hans maka. Hans goda
relationer till familjen Mannerheim hade
fortbe-stått, även sedan han lämnat sin lärarbefattning;
med Carl Gustaf Mannerheim förde han ända
till sin död en förtrolig korrespondens. Den 4
september 1824 skriver han i dagboken, att han
varit utbjuden till Willnäs och att han ännu
aldrig tillbragt en sommar ,,så sorgfritt och just
derföre så angenämt som denna". I synnerhet
har han glatt sig över den godhet han rönt av
grevinnan Mannerheim: „Den godhet, ja,
vänskap de mig i dessa sednaste tider bevisat, är
vida öfver hvad jag förtjänat och kunnat påräkna
och jag tviflar mycket uppå att jag annorstädes
med långt större bemödanden kunnat vinna ens
hälften så mycket. Gud löne dem derföre“. —
Måhända hörde också bekantskapen med
Charlotte Harring till denna sommars behag.
Några år tidigare hade den unga studenten
skrivit i sin dagbok:
Jag promenerade i dag ut till Nummis kyrkby,
och sällsamma känslor uppstodo hos mig. Jag
trodde att jag skulle blifva fullkomligt lycklig, om
jag alltid såsom der visste mig vara ensam och
blott behöfde höra menniskors buller på afstånd.
Kanske skulle jag ock blifva det. Mitt enda
sällskap skulle blifva ett valdt Bibliothek och en hund.
Besök af menniskor då och då skulle kanske
heller ej blifva oangenäma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
