Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vårdarinnan, ehuru barnet snabbare skall växa
ifrån henne än i gamla tider. (Hos romare och
greker).
Frågan om nationalitetskänslans berättigande
fortsättes i ett par senare brev:
Den 15 november. Jag har icke talat om mig
själv, då jag sade, att det „kanske vore nödvändigt
för vårt lands väl att några människor så innerligt
hänga fast vid det, att de uteslutande rikta sin
verksamhet därpå." Jag känner sannerligen icke
något nationalhat, jag tror att vi härutinnan
överensstämma och se en människa i varje människa.
Den 19 november. Schillers uttrycksfulla ord:
„Nationen är endast ett fragment av
mänskligheten“ — finna fullständigt medhåll hos mig. Jag
upptog endast den frågan, som jag hittills ännu
icke klargjort för mig, om icke måhända detta
uteslutande fosterländska strävande, som jag ofta har
sett, om det icke måhända till en början är
nödvändigt i ett land också i våra dagar för att väcka
detta land ur sin slummer. Det är en begränsning,
jag inser det tydligt, men kan man fordra något
annat, förr än den individuella utvecklingen egt
rum, och ha icke alla nationer så utvecklat sig i
början? För mig är nationen i stort sett, vad
familjen är i smått......Jag kallas ofta „kosmo-
polit" och har mången gång fått utstå angrepp
därför. Och, Johannes, den tro jag bekänner, är den
icke helt kosmopolitisk? Jag ryggar alltid tillbaka,
då den ena människan av en nation icke bedömer
en annan av en annan nation på ett
människovärdigt sått, och jag säger mig : Om denna kände alla
människors Gud, kärlekens Gud, skulle han icke
tala så.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
