Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
traktas såsom ett, om också svagt eko av de stora
pedagogiska rörelser, vilka under senare hälften
av det föregående seklet genomströmmade Europa.
I början behandlas folkbildningsfrågan hos oss
endast av några enskilda och för vissa begränsade
ändamål, men från och med 1840-talet blir
densamma ett ofta och livligt behandlat
diskussionsämne även inom vår denna tid visserligen
obetydliga tidningspress. Att detta ämne är bland de
första allmänna frågor, som upptagas till diskussion,
visar i sin mån huru idén om skolor för allmogen,
eller för hela folket, redan omfattades åtminstone
inom de mera vakna kretsarna i landet. Intressant
är att följa uttalandena i tidningspressen under
denna tid, från början av fyratio- till början av
femtiotalet, ty man kan här steg för steg finna,
huru folkskolans idé arbetat sig fram till allt större
klarhet. Ännu under förra hälften av femtiotalet
kunde idéns förverkligande dock icke komma i fråga,
dels därför att denna tid överallt i Europa
karaktäriserades av den reaktion, som efterföljde 1848
års revolutionära rörelser, dels för orientaliska
krigets skull 1853—56.
Bland de av kejsar Alexander II anbefallda
åtgärderna, påbjudna under den märkliga
sessionen i Finlands senat 1856, då kejsaren
presiderade, fanns även den att „avgiva förslag
huru-ledes organisation av skolor för folkbildningen
inom kommunerna på landet må underlättas.“
Med anledning härav vände senaten sig först
till domkapitlen för att infordra deras utlåtanden
i ärendet. Sedan dessa inkommit, trycktes de
på båda de inhemska språken och spriddes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
