Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blev därför både för henne och hennes systrar
en nödvändighet. För att om möjligt öka
inkomsterna emottog hon då några skolelever som
pensionärer i sitt hem. Huruvida inkomster
alltid därigenom vunnos, kan mycket
ifrågasättas, ty i breven omnämnes icke sällan en eller
annan ung flicka, som skulle hjälpas fram till
kunskaper och utbildning och därför antogs
såsom pensionär på villkor, som ingalunda stödde
hemmets ekonomi.
Några av dessa ungdomar, som flere år, även
under sommarferierna, vistades i detBlomcjvistska
hemmet, omtalas ibland såsom
familjemedlemmar i breven till Steinmann. Sålunda skriver
Elisabeth Blomqvist (den 23 oktober 1858), att
hennes brevskrivning denna gång avbröts ,,av
något mycket angenämt“. En av pensionärerna,
en femtonåring, kom in i rummet, där hon satt
i sin säng och skrev, och lutande huvudet mot
hennes knä utbrast den unga flickan:
„Ack, om jag ännu bara vore tre år gammal, det
är inte roligt att vara stor,“ sade hon. Jag förstod vad
hon önskade. Hon ville bliva smekt som ett barn.
Vi blevo just då kallade till tedrickning. Efter teet
hade jag knappt återtagit min skrivning, innan hon
kom tillbaka, men genast gick bort, då hon fann
mig sysselsatt med skrivningen. Efter några
minuter återvände hon igen och frågade: „Får jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
