Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Långt liv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nå, vi kommo in. Där låg gumman, liten,
förkrympt, blid, och tuggande med tandlösa käkar
på sitt livs gåta. Hon såg dåligt och hörde illa
men förstod och kunde berätta. Hon påminde först
i sin hjälplöshet om ett nyfött barn, flintskallig
och bräcklig som hon var, men hon hade
rosenkinder och en förnöjd, oändligt välvillig min. Ett
kärnmjölkstop stod på en stol bredvid sängen och
ur det tog hon då och då en klunk med hjälp av sin
dotterdotter, som var 65 år. Hon kom icke ihåg
annat än sin barndom och de svåra tiderna i
Sverige då. Ni kan tro, att det lät underligt att
höra henne tala om Gustav III:s mord och
uppståndelsen som det väckte. Och om finska kriget,
då hon redan var gift och mor och hade en bror,
som var med och kom hem med båda benen
förfrusna utan att fått höra eller skjuta av ett skott.
— Och herrarna sa, att kungen var galen och satte
av honom, men han var inte mer galen än jag —
tänk sej det, sätta av en så hög herre som en kung,
men han kommer nog på tronen igen, för Gud
tillstädjer inte högmod hos aldrig så fina herrar och
präster — Johanna, har du satt på havrevällingen?
Eller tag hit enbärsdrickat, jänta!
— Mormor glömmer, att vi inte kan få
enbärsdricka förrän i höst.
— Ja, Herre Gud, det blir aldrig höst i år?
Men jag får vara nöjd som har levat så länge, men
nu vill jag be Gud han tar mig in i sin härlighet.
Och ingenting har ni hört om att jorden skall
förgås snart. Si jag vill bra gärna dö innan dess
— — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
