- Project Runeberg -  En bok till /
140

(1946) Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En nattlig fundering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kyrk- och stortjuven föreslog att hustrun skulle följa
med dit och hämta ett får. Det hela var så enkelt
och lätt gjort. De slaktade fåret ute på gärdet.
Kvinnan höll djuret medan mannen slaktade. Det
var månsken — hon berättade nästan konstnärligt
— hon beskrev hur ljust allt var — och just då
fåret drog sitt sista andetag, gjorde det en rörelse
med ögonen i den sista dödsryckningen, något
hjälplöst hemskt — och kvinnan började kräkas.
Hon var havande — nå, hon glömde av hela
historien, men flickan som föddes sen, var blind,
utom då det var månsken. Då såg hon skarpt och
klart. Nå! Då gumman, tjuvens hustru, berättade
detta för mig, gjorde hon det på ett sätt som jag
måste kalla storartat. Jag kände ett människoöde
fläkta omkring mitt huvud. Hennes blick var
vacker, hon kunde beskriva. Jag dröjde långt in
på kvällen i torpet. Mannen kom hem. Han
visade ingen förvåning över min existens, han
var gentleman. Han visste att jag visste att han
tillbragt minst 10 år av sitt liv i fängelse. Han sade
med en glimt i ögat: — Herrn är ju en sådan där
skrivare och går omkring och skriver upp det han
ser och hör! Och herrn kommer väl att skriva om
det här besöket hos stortjuven?

Vad skulle jag svara? Jag blev generad. Jag
svarade: — Ja, jag måste erkänna, att jag vill
skriva om er, men inte på det sättet ni tror. Det
underligaste är med flickan, att hon bara ser i
månsken.

Då svarade han verkligen något rätt
intressant:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 27 10:49:41 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/eboktill/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free