Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Tattarkvinnans spådom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
— Struntprat — muttrade den lilla gumman i
stugan, i det hon från det hvitmålade furubordet
plockade undan matresterna, spicken sill, potatis, groft
bröd och en slunk halfsurt dricka.
— I skall få se, att jag spått sannt, sade
tattar-kvinnan i det hon gick och lade sig.
Den lilla gumman trodde ej mycket på
tattarqvinnans spådom, men hennes ord inbrändes dock i minnet
och lågo kvar där i många år.
* *
*
Emellertid gick det bra för sonen Hans i staden,
där han arbetade. Snart var han lika duktig som
mästaren och funderade på att sätta upp egen
verkstad.
Grann var han, den unge Hans och omtyckt af
alla. Han hade hyrt rum hos en gammal änkefru, som
med nöd drog sig fram med att hyra ut rum. Ibland
bjöd hon den unge snickaren på en kopp kaffe. Vid ett
sådant tillfälle sade änkefrun till Hans:
— Nu skall jag spå herrn, och därmed lade hon
ut korten.
— Åj, aj, utropade hon, hvad herrn får det bra.
Stadens rikaste flicka får han till fästemö.
— Ja, får jag stadens rikaste flicka till fästmö,
sade Hans, så skall frun minsann få ett lass ved af
mig, det är så säkert som amen i kyrkan.
Nå, hvad hände? Unge Hans flyttade och några
månader därefter kördes ett lass af den raraste ved,
som den lilla änkefrun någonsin sett, in på hennes
gård.
— Här är ett lass bränsle till fru Ek — sade
åkaren — och frun heter ju så?
— Javist heter jag Ek, men ack, — hon suckade
djupt — det är ändå inte till mig, jag har visst inte
råd att köpa så mycket ved.
— Jo visst ä’ de till frun — invände åkaren, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 21:41:55 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebonsbit/0026.html
