- Project Runeberg -  Ebons småbitar /
59

(1912) [MARC] Author: Ebba Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagoberts flammor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

59

Emellertid blef Dagobert rätt snart fullkomligt
lugn igen och tog saken helt kallblodigt.

För sina vänner sade han med ett förkrossande
allvar, som de äfven under ett dylikt åhörde, att han
aldrig hade tänkt på Stella. Man gifter sig väl ej med
barnungar och allraminst med blåstrumpor, som inte
kunna laga en ärlig bit mat!

Nej, se Angela, det var en annan flicka !

Och så slog han sina lofvar kring Angela och
började anlägga ett mycket faderligt eller farbroderligt
sätt emot kammarskrifvare Sterns fästmö.

Men inte brådskade det med hans frieri till Angela.
"Festina lente" — skref han fortfarande på sin fana.

Där var just ingen, som tycktes vilja gå honom i
vägen.

Den långe kontoristen på Angelas fars kontor var
den ende, som Angela något så när hade till
uppvaktande kavaljer, men han var nog alls inte farlig. Han
tycktes dessutom inte alls tänka på att fria till Angela.
Det var bestämdt blott och bart vänskap emellan
honom och Angela.

Snart skulle Angela fira sin födelsedag. Då skulle

kanske Dagobert bestämma sig för att fria till Angela.
* *

*



Angelas födelsedag inföll. Det var en vårdag.
Fruktträden stodo i blom i Wides trädgård. Det var
stort främmande hos dem, som vanligt. Men det
var i magisterns tycke inte den vanliga farten i
sällskapet. Man tycktes väntaTpå något.

Nåja, tänkte magistern, det var ju förstås supén
de väntade på. Den sätter ju alltid lif i folk. Äfven
magistern väntade på supén. Den blef nog delikat.
Angela hade ju knappt synts till. Hon såg naturligtvis
efter att maten blef som den skulle.

Och efter maten —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:41:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebonsbit/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free