69 (Ebons småbitar)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brusande, vilda ström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

.69

nät som för att fånga den djärfva, kastade hvita
slingrande armar för att söka i sin svala famn pressa den
ljufva till sitt bröst.

Men hon log, log och sjöng, där hon stod på
klippans krön, med utsträckta armar emot forsen och med
tindrande ögon, sjöng utmanande och triumferande:
"Brusande vilda ström . . ." med en stämma, på en
gång stark och klingande, varm och smidig, så att den
bröt genom forsens sång och tog hufvudpartiet, under
det att forsen blott bildade ett doft ackompagnemang
ända tills hon slöt — "bjud mig, jag kommer, hos dig
vill jag dö . . ." hvarefter hon raskt hoppade ned från
klippan och skrattande stod där nere, under det att
handklappningar och bravorop ljödo från sällskapet
rundt omkring.

•X- -äf

Huru väl att människornas lefnadsöden ej stå
tecknade på deras pannor! Huru väl att vi blott skåda det
leende nuet och att en förlåt skiljer oss från det
kommande och utestänger vår blick därifrån! Annars skulle
vi aldrig kunna njuta af nuet, hur trollskt det än var.
Ty då skulle själfva solskenet, det mest strålande till
och med, i ett slag förmörkas.

Hade vi, som denna vackra sommardag lyssnade
till den guldlockiga flickans sång, där hon stod vid
den brusande forsen och sjöng sin utmanande visa, hade
vi kunnat skåda in i framtiden, så skulle vi säkert sett
mörka, smygande, svarta skuggor på denna ljusa dag
och sett en svart hand dölja undan solen.

Då skulle vi kanske också sett hur hafsmannens
öga där nere i vattenmassorna med sin kalla,
förhäxande glöd fästes på den unga sångerskan, där hon med
sina toner hade sjungit honom varm och så sjungit sig
in i hans hjärta, att detta endast nu åtrådde henne
helt och hållet.

Vi skulle kanske hafva hört honom, midt i forsens

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 21:41:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ebonsbit/0071.html

		Ebons småbitar / 69 (1912) Author: Ebba Larsson Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|