- Project Runeberg -  Ebons småbitar /
95

(1912) [MARC] Author: Ebba Larsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnohataren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m

jag inte sett fel, så ha ni kommit bra öfverens,
och du har tyckt mycket bra om honom. Hans lugna
temperament tycks passa särskildt bra för ditt
nervösa, och han har utöfvat ett godt inflytande på dig.

Om du gifte dig med honom, och fick ditt hem
i denna härliga skogstrakt, som äfven särskildt passar
för dig, så skulle din hälsa — — —

— Men mamma, afbröt Metta djupt indignerad,
hvad skulle alla våra bekanta säga?

— Nå, så låta vi ämnet falla, sade modern.

Kort tid därefter förstod Metta, att Uno
verkligen trott, att han skulle vinna henne.

En dag såg hon den afgörande frågan sväfva på
hans läppar. Men hon undvek mycket skickligt denna
fråga, så att den knappt blef mer än halft uttalad och
slapp således äfven att svara.

Men hennes uppförande förvånade Uno Skog.
Med sin ärliga natur förstod han inte hennes
slingringar. Hon hade varit så underlig den sista tiden.
Hvad menade hon? Ville hon att han först skulle
gå till fru Landby och fria, innan han talade med
henne själf? Något annat kunde hon väl inte mena?

Därför gick han en dag till fru Landby och
framförde sitt frieri.

Det var ett mycket underligt svar han fick. Ett
afslag, fast framställdt så innerligt fint med en
underton af personlig sympati och högaktning, att det gjorde
honom godt på samma gång som han ändå måste
förstå att hans lott var att försaka.

Metta hade — så voro fru Landbys ord — ej menat
något, tänkt eller förstått något. Hon var så van vid
uppmärksamhet att hon betraktade det hela endast
som en artighet. På grund af sin angripna hälsa,
kunde hon inte, åtminstone ej den närmaste tiden, ha
minsta tanke på giftermål, etc. etc.

Efter denna tid återtog Uno sitt ensliga lif, och
undvek med stor skicklighet alla sammanträffanden
med Metta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:41:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebonsbit/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free